Denna dag satsade vi på att sträcka ut oss i en liten längre tur än vad som vanligtvis gäller för kvällsresor på moppe.
Man måste ju liksom tänka på att komma hem nån gång i den statiska hastigheten det rör sig om när man åker moppe, man måste liksom räkna i mil och tid inte hastighet.
Och då med vår herres försyn förutsatt att inga haverier händer på vägen fram eller hem.
Denna dag rörde det sig om en tur och retur för en del i gänget på närmare 8 mil men vad gör det när solen och värmen visade sig på toppenhumör ( iallafall på vägen fram ) hemvägen som blev en rätt sen historia bjöd på kyligare känslor i sommarkvällen och visst frös vi några av oss utan långkalsonger på ????
Men väl på plats så bjöds det på sommarens bästa mackor hemgjorda sådana med alla tillbehör och hembakat gofika som avslutning på kaffesittningen.
Med mätta magar fick vi så en guidad tur genom burkmuseet som Thomas samlat i hop genom många år av samlande i lador och i gömmor som kanske inte slår en vid första tanken då man tänker gamla burkar.
Tanken om att göra lite butiks stuk anno 1800 tal kändes så rätt då där på tomten fanns butik på den tiden men som efter en brand förstördes.
Vi var väl på plats i ca 1,5 timma men man skulle ju ha behövt en halv dag eller mer för att titta på allt som fanns i utställningen inte bara burkar nu utan även sånt runt historien med försäljning och gammalt lantliv från förr.
Till historien hör också en berättelse vilket Thomas gav oss med stora lyssnaröron på skaftet och även ögonen vidöppna.
Visst kände man från barndomen igen dom där klassiska burkarna och albyl förpackningarna men ojj så mycket mera att titta på som man inte visste fanns, Lokalproducerade pepparkakor som förpackades ,, just det ja på BURK i Yngves pepparkakebageri där i tornnäset,, ja även det en historia som vi nog får komma tillbaka till.
Mellanölsburkarna på sin lilla avskilda avdelning gav ju en del eftertanke för somliga i gänget,,
Ett klart trevligt och sevärt besök i Villvattnet, rekommenderas verkligen för dig som inte vart där än.
Väl hemma med stelfrusna ben och öm efter moppesadeln som lämnat avtryck i skinkorna så satt det fint med en varm dusch och en fluffig filt i soffan nedsjunken med bilderna från kvällen.
Livskvalitet kallas det med ett leende på smilbanden.
Inlägg (RSS)