Moppeklubben.se

Denna dagen styrde vi mot väst och en liten omväg på slingrande skogsvägar för att nå vårt mål.
Och vi blev ju en hel del hårdingar som kände moppesuget på aftonsidan när det för en gångs skull inte regnar denna sommar.
Eftermiddagen bjöd på ett närmast perfekt moppeväder ca 20 grader varmt och solsken i blicken bakom solglasögonen. Någon liten molnklump som tidvis lindrade något mot den intensiva solnedgången i väst och som gav himlen en färgsprakande euforisk aura.
Vid byn Andersfors så svängde vi av och åkte skogsvägen mot Brännvattnet och efter en stunds åkande så kom vi till vårt delmål, den gamla flottarstugan ”Högvakten”. För er som kikat på våra utflyktstips så vet ni vart vi hamnat. Några av moppeförarna hade inte varit där så det var ju lämpligt att stanna till. lite och berätta en del om historien och det slitsamma och farliga livet som flottare. Och för vi som vart där tidigare blev det en stund att minnas tillbaka lite på ungdomens kalas, och även det på moppe.
Ja vilka minnen,,, Men detta var ju inte hela resan, vi hade ju beställt ett fikastopp också.
Via Brännvattnet så kom vi till Storbrännan där mopedens guru bor, ”Gugge” och vi har ju inte varit på besök hos honom sen pandemin så visst var det ett kärt återseende.
Efter ett sedvanligt besök på hans mopedsamling och verkstad så åkte fikat fram och alla berättelserna avlöste varandra i rask takt runt kaffekoppen som i gammal god stil serverades från en Jede-Matic. ”Kaffet som ger dig den ultimata upplevelsen”
Tiden liksom flög iväg och vips så började det att mörkna, delvis för att en del mörka moln på himlen uppenbarade sig hotfullt men även klockan som haft alldeles för bråttom.
En av oss fick ett trilskande tändstift att avhandla innan det var dags att styra hemåt igen med belysningen tänd och som verkligen behövdes där i höstmörkret.
Att åka moppe på lång rad i mörker och belysningen på måste verkligen upplevas live för att man ska förstå njutningen men det känns som att man är en del av en lång lysande karnevals ljusslinga som aldrig tar slut. Och jag tror många bilister som kom upp bakom oss också njöt av vår framfart där i mörkret för
när dom åkte förbi oss så blinkade många glatt åt oss. Underbart !!
Sista biten av hemresan så höll regnet på att hinna i fatt oss. Det kom någon droppe i ansiktet men vad gör det när man njuter till fullo på moppe.
För dom av oss som åkte längst denna eftermiddag så klockades 9.7 mil in på mätaren så visst var det en rejäl tripp i gassande solsken, höstmörker och delvis regn vi fick uppleva.
Men vilket minne !!

Detta inlägg postades den fredag, augusti 18th, 2023 klockan 15:53 och arkiverad under Utflykter. Du kan följa eventuella kommentarer på detta inlägg genom RSS 2.0-kanalen. Du kan lämna ett kommentar eller trackback från din egna webbplats.