Ja men nu så !!
Nu är motorsäsongen i gång på allvar.
Om än det kallaste vi någonsin vart med om en vår ( Vinter) dag som denna den 9 Maj 2024.
Men det snöade då inte som nån röst hördes säga,,, men nog var det nära iaf.

Avrostningen som inleder våren och vårt samarbete med Innansjöns Byaförening sen många år tillbaka med fordonsutställning i Innansjön får man väl ändå säga vara välbesökt trots det miserabla vädret. 3 plusgrader och vind från norr är ju inte det man vill ha en sommardag precis.
Visst var det mindre startande i vår tipsrunda än vanligt men på plats i Innansjön kom nog ett 40 tal fordon på plats under dagen och otroligt många som kom för att titta och fika.
Trots att ledvätskorna i knäna frös under förmiddagen så var humöret på topp och en riktigt kul dag i motorernas tecken.
En av våra mopeder i klubben drog ju blickarna till sig och även Byaföreningen som uppmärksammade denna otroligt fina Puch Dakota i guldfärg.
Kul att höra i minglet bland människorna på plats om mopeder och ungdomens känslor,,
Så visst satte moppeklubben och ägaren till Puchen mopeden i fokus bland besökarna, ett fint pris blev det dessutom.

Efter ett par hamburgare och kaffe med gofika i magarna styrde vi hemåt i längtan efter en varm filt och en mysig fåtölj,,
Visst måste det bli sommar snart,,,,,

Denna dagen styrde vi mot väst och en liten omväg på slingrande skogsvägar för att nå vårt mål.
Och vi blev ju en hel del hårdingar som kände moppesuget på aftonsidan när det för en gångs skull inte regnar denna sommar.
Eftermiddagen bjöd på ett närmast perfekt moppeväder ca 20 grader varmt och solsken i blicken bakom solglasögonen. Någon liten molnklump som tidvis lindrade något mot den intensiva solnedgången i väst och som gav himlen en färgsprakande euforisk aura.
Vid byn Andersfors så svängde vi av och åkte skogsvägen mot Brännvattnet och efter en stunds åkande så kom vi till vårt delmål, den gamla flottarstugan ”Högvakten”. För er som kikat på våra utflyktstips så vet ni vart vi hamnat. Några av moppeförarna hade inte varit där så det var ju lämpligt att stanna till. lite och berätta en del om historien och det slitsamma och farliga livet som flottare. Och för vi som vart där tidigare blev det en stund att minnas tillbaka lite på ungdomens kalas, och även det på moppe.
Ja vilka minnen,,, Men detta var ju inte hela resan, vi hade ju beställt ett fikastopp också.
Via Brännvattnet så kom vi till Storbrännan där mopedens guru bor, ”Gugge” och vi har ju inte varit på besök hos honom sen pandemin så visst var det ett kärt återseende.
Efter ett sedvanligt besök på hans mopedsamling och verkstad så åkte fikat fram och alla berättelserna avlöste varandra i rask takt runt kaffekoppen som i gammal god stil serverades från en Jede-Matic. ”Kaffet som ger dig den ultimata upplevelsen”
Tiden liksom flög iväg och vips så började det att mörkna, delvis för att en del mörka moln på himlen uppenbarade sig hotfullt men även klockan som haft alldeles för bråttom.
En av oss fick ett trilskande tändstift att avhandla innan det var dags att styra hemåt igen med belysningen tänd och som verkligen behövdes där i höstmörkret.
Att åka moppe på lång rad i mörker och belysningen på måste verkligen upplevas live för att man ska förstå njutningen men det känns som att man är en del av en lång lysande karnevals ljusslinga som aldrig tar slut. Och jag tror många bilister som kom upp bakom oss också njöt av vår framfart där i mörkret för
när dom åkte förbi oss så blinkade många glatt åt oss. Underbart !!
Sista biten av hemresan så höll regnet på att hinna i fatt oss. Det kom någon droppe i ansiktet men vad gör det när man njuter till fullo på moppe.
För dom av oss som åkte längst denna eftermiddag så klockades 9.7 mil in på mätaren så visst var det en rejäl tripp i gassande solsken, höstmörker och delvis regn vi fick uppleva.
Men vilket minne !!

Dagens mopperesa styrde vi mot Västanträsk och den sedan mitten av 70-talet nedlagda affären.
Sedan nedläggningen så har den levt liv som Radio/tv rep verkstad i början på 80-talet och en del lite andra aktiviteter men på senare år stått oanvänd tills familjen i grannhuset tänkte bygga en sovstuga till barnen.
Handelsboden blev till salu och ja varför inte,,, fetare sovstuga till kidsen får man ju leta efter !!
Klart man slår till och köper.  Men varför stoppa vid en sovstuga ??
I uteförråden fanns ju gamla köpmandiskar, kyldiskar, kassaapparater mm i förvar sen en svunnen tid.
Man kan känna att frun i sammanhanget hade en känsla och mannen i fråga fick fullfölja tanken med att bygga upp butiken till sin storhetstid.
Underbart återskapat med varor från förr som fanns kvar och prislistor på ,, ja det som erbjöds på den tiden. Knappast ett urval som dagens kunder skulle ha nöjt sig med.
Och ja man kan ju kika in på prislistan i charken så fattar man utbudet !!
Dock så hade dom det mesta från spik för herrarna till hårinläggningar åt damerna om än i begränsat utbud.
Och för vi med detaljer i tankarna så fanns original belysningen i taket på plats med reklam från förr även det dokumenterat på foton då butiken va aktiv.
Man kunde liksom känna tidens vingslag i väggarna.
Till butiken har ägarna skapat ett loppis där några av oss i moppegänget försåg oss med kul prylar att ta hem. Inga dåliga saker heller,,,
Vi fick även ta del av historien som sträcker sig från 1923 tills i dag så jo det va en del att ta in.
Men under berättelsen så intog vi ett fika i kollosalformat så resan hem var som med små dun i magen och en viss form av längtan till soffa och fluffig kudde vid sömnig televisionsapparat.
Man kan bara säga tusen tack för besöket och känns nästan som att vi dyker upp igen !!

Ja, frågan är om inte denna moppekvällen gav fullt ut det vi ska prata om i vinter på våra träffar ??
Vilket minnesvärt besök det blev ordnat av våra moppebröder öst !!

Bölesvik ett boställe som stått obebott sen länge 3,5 km från närmsta granne, aldrig elström, aldrig telefon eller sånt modernt och där kan väl ingen bo !!! Eller ??
Mangårdsbyggnaden och ladugården, sexkantlogen mm är borta sen länge nån lada finns kvar och en hel del husgrunder som vittnar om ställets storhetstid.
Ett underbart boställe beläget vid Holmsvattnet, och om man får känna in lite så fattar man att kronofolket valde att slå ned sina bopålar där en gång i tiden med närhet till vatten och mark men det var då det en gång för länge sen.
Även här blåste förändringens tid och borta är dom som brukade marken där,,,, eller hur va det nu då ??
Jo det skulle nog ha kunnat vara så om inte en Norrbottenstjej vid namn Anna råkat åka skidor förbi där en dag och det tog en ny vändning i historien nåt som skulle få stället att ännu en gång leva upp.
Den här Anna då !!
Vilken kvinna är vad som kommer till tanken med otroligt tålamod och ett lugn som bara en Norrbottning kan ha så klart att hon såg ju potentialen där i Bölesvik.
Efter en del detektivarbete så lyckades hon få fatt på ägarna till stället och ordnat med lov att bruka marken och det kanske var i det här fallet enklaste biten.
Men Boende då,, Mangårdsbyggnaden va ju borta, nåt obeboeligt hus vid sjön fanns ju men inget man direkt flyttade in i så vad gör man ? Bygglov ,, jaja men sånt tar tid och vem vet. Man bygger sig ett mobilt hus förstås!!
Nu måste man förstå Anna på rätt sätt, Miljötänk och självhushåll är ett motto i vilket hennes sätt att leva på genomsyrar hela hennes och familjens liv.
Hur gör man då ??
Nåja man fixar ett lämpligt underrede att bygga på,, ja varför inte ett gammalt underrede från en gödselspridare,,,, Sen är det ju bara att bygga när man har tid eller hur !!
Givetvis med återvunnet material förstås.
Mmmm, även sånt tar det tid att hitta men under tiden så hinner man ju skaffa sig sina egna planer på sitt eget Villa Villekulla och i bland så är det materialet som bestämmer slutformen.

Där en dag för nåt år sen så rullade ”villavagnen” förbi dom närmast boende och klart man undrade i byn,,, Ojj vad händer och vilken byggnad på hjul som far fram.
Imponerande är nog det som lät sig etsas fast på näthinnan då målet var Bölesvik stället ingen bott på sen länge.
På plats med bygget kom en ska vi kalla det en enkel entré på plats samt en jordkällare och vips så har vi ett boställe igen !!
Självklart så förkortar vi historien för att rymmas här på vår sida och allt arbete bakom känns bara futtigt att försöka beskriva här med några rader.
Tror ni det här är allt ??
Vänta nu det är ingen gård utan djur så fjällkor och getter kom snabbt in i verkligheten även några hästar, hundar, katter, ankor mm ja allt som gör en gård levande kom in i bilden.
Att Anna är en djurvän vittnar hennes otroligt välskötta djur om och alla verkar trivas som även vi gjorde under vårt besök på gården.
Kvar är dom gamla stengärdsgårdarna som inringar en del av bostället och sen så elstängsel runt resten,, !! Vänta nu !
Elström som vi är vana vid ?? Har dom dragit fram el till torpet tro ?
Nämen,
Kom ihåg Anna nu,, om att leva miljörätt och med självhushåll.
Offgrid är det som gäller, så solceller samt batterier i första hand och elverk i den mörka tiden är det som lyser upp stunden då man myser tillsammans de få timmar man får sitta ned efter en slitsam dag på torpet.
Närheten till vattnet och en vattenvärmare av modell äldre med vedeldning gör badupplevelsen till nåt vi alla drömmer om en kylig dag som denna dag när vi var på besök.
Badkar och bastu förstås.
Avund för enskildheten och det enkla livet blandat i tanken på kalla nätter med allt jobb och ingen elström kryddade vår tanke på vägen hem i småregnet denna moppedag i augusti.
Men ändå !!
Ja vi som var där denna dagen på moppe åkte hem med nåt i hjärtat,,
Jo man kan faktiskt leva livet i en gammal miljö och med självhushåll även om man idag måste ha el på nåt sätt för att hålla kontakten med omvärlden.
Och trygg i tanken om att det funkar som förr bara man vill så har vi ett levande bevis på det.
Anna med hennes familj !!
Numera så har familjen med givetvis återvunnet material reparerat upp en gammal bagarstuga där på gården så kommande förfallstid känns betydligt varmare och bekvämare att bo i.
Jo det finns mycket att berätta om detta Bölesvik och projekten bara avlöser varandra i en ständig framåtanda med egenhushåll som ledstjärna.

Tusen Tack till Anna och familjen för att vi fick komma, det goda hembakade fikat och kaffet kokat över öppen eld lämnar ett oförglömligt minne i moppehjärtat.
Vi återkommer gärna nästa sommar !!

Se även:
virrpannaproduktion.com
norran.se/nyheter/burvik/artikel
youtube.com/watch?v=Ipv5iq7yFxo
allas.se/relationer/bor-minihus-tiny-house-skogen
dn.se/sverige/hoggravida-anna-bor-utan-el-och-rinnande-vatten
Annas instagram: instagram.com/virrpannaproduktion
Henriks instagram: instagram.com/henkeb93

Ja himmel å !! 20 år sen vi drog igång en resa med en moppeklubb i Burträsk !!
Vi lekte med tanken om en studiecirkel med mopeder i Burträsk genom åren och tänkte oss en träff på ca 6-8 deltagare,,
På första träffen va vi 18 mopedintresserade så ,, ja lika bra att dra igång en mopedklubb.
Första åren tror jag ingen va riktigt klok och vi gjorde allt förbjudet som vi inte hann med när vi var 15 år !!
Med tiden så har tanken mognat lite och nu njuter man av tanken från förr.
Men vem trodde så här 20 år senare att vi är en motorklubb i Burträsk som fortfarande är aktiv och gör om än mindre busiga saker men ändå finns !!
Samma busiga tankar men lite fångade i dom här gamla kropparna numera kan man summera åren med !!
Tidningen Norran fångade oss en dag i sommar på vår resa i bygden och äventyret fortsätter mina vänner !!
(Publicerat 2023-07-01 med text & foto av Åsa Juthberg)

Treriksröset !! Tre kommuner möttes och en spets uppstod, och dessutom i vår närhet.
Ja men vad gör man ? Man bygger ett röse förstås med tydliga riktningar mot de kommungränser som gällde. Lövånger kommun, Nysätra kommun och Burträsk kommun tog tag i saken.
Ett utflyktsmål att besöka och vi återkommer framöver med mera info om detta.

Denna moppedagen fick vi historien berättad av en mycket påläst dam (Birgitta) som även visste massor om historien runt byn i närheten ”Hålvattnet” och dess fem gårdar som fanns där in på 60-talet. En flitig moppebroder hade skrivit ut kartor över byn från 60-talet med hus och alla öppna åkrar samt en karta från 1975 där i princip allt beskogats,, sorgligt på sitt sätt men en del av den jordbrukspolitik som fördes då.
Byn hade aldrig elektrisk ström men väl telefon så visst kan bristen på moderniteter bidragit till att byn tynade ut.

En riktigt härlig kväll på moppe och hemresan bjöd på den där känslan ni vet man hade, när man som 15-åring en sommarkväll i juni åkte för att nattbada på badplatsen.
Ljumma vindar, doften av nyslaget gräs från åkrarna, lite tvåtaktsrök i näsroten och förstås en och annan mygg och knott i ögat.
Det är kärlek det !!

…eller den årliga matresan på moppe kanske är ett mer passande namn..!!
Årets upplaga genomfördes i en av sommaren finaste lördagar, helt perfekt för en svalkande moppetur.
Enligt ryktena så här efteråt var årets upplaga en av dom mer välbesökta på flera år och det kan vi väl skriva under på med tanke på dom otaliga och svettiga cyklister vi passerade längs rundan.
Vi blev ju rätt många på moppe också, nåt som lockade till många glada miner och muntra vinkningar där vi passerade.
Mätta magar och mycket kaffe är ju vad som bjuds på under den här resan och våfflorna (numera i Innansjön) satt som en smocka i ansiktet .
Loppisbesök med fynd längs vägen hör ju också till, så även detta år då några av oss fick lätta på börsen lite och släpa hem div gamla saker som man säkert inte kommer att behöva.
Längs vägen runt Göksjön bjöds som vanligt på fina naturupplevelser, allt från porlande vatten i åarna där vi stannade till i Kvarnbyn för korvgrillning, till mjölkdjur som viftade med sina gulmärkta öron.
Sen alla historier och skratt,, Jo det är en av årets höjdpunkter vi kört denna lördagen.

Skidföre mitt i sommaren!!! Ja men så kan vi sammanfatta denna dagens moppetur mot Västanträsk och ett besök vid fyndplatsen för ”Västanträskskidan ” som hittades 1947 och kanske inte lika känd som Kalvträskskidan.
Enligt vår guide Randy så härstammar denna typ av skida från öst, alltså Putinland så att säga.
Ja man kan ju fundera på varför en skida ligger i mossa och torv ca 90 cm under markytan?
Men visst kan det vara så som man tror att den grävdes ned för att inte torka ut under sommaren, för att sen plockas upp och spännas samt för att torka till vintersäsongen.
Jodå, dom visste en hel del förr, och naturligtvis mer medvetna om materialhantering också än vad vi på många sätt är i dag !!
Inte bara att gå och köpa en ny skida om den gamla gick sönder eller som tankarna går i detta fall,, Tappades eller glömdes bort ??
Eller kanske som från en röst i skaran av mopedister ,, jaja dom var väl fulla förr i tiden Å ????
Kan vara även så, och så mindes man inte vart man grävt ner den ,,,
Äventyret på fyndplatsen bjöd även på rikligt med mygg där nere vid Stora Bygdeträskets myrkant och sjöstrand, man kan lätt säga värsta myggaftonen för året.
Hörde även att nån moppebroder skulle ringa 112 och beställa en påse blod till hemresan ????, men faktiskt så fanns det en viss sanning i den tanken.
Efter avslutat besök på fyndplatsen så väntade fika vid byastugan i Västanträsk och där hade man bakat en 20 års tårta till oss i moppeklubben. Underbart och oväntat, men otroligt uppskattat i detta vårt jubileumsår.
Vi räknade in 16 kaffekoppar som det fikades ur och nästa lika många moppar på plats innan det var dags att styra hemåt i sommarvärmen !!
En kväll att minnas,, på många sätt och rekommenderas för dig som inte besökt platsen med skidan !!
Men ett bra tips: vänta tills i Augusti då myggplågan är över !!