Hoj !! 
Ja jävlar å va decimerad man kan bli på moppe,,,,, även på dem som inte tar sig fram av egen kraft !!!
Jag och min nya maskin fick en dålig inledning i vårt förhållande. Det är kryckor som gäller nu,,,
Som jag tidigare för er berättat så svek min gamle miljöbov och trotjänare (mamban) mig en ljummen tisdagskväll i augusti.
Pga diverse sentimentala känslor har jag inte påbörjat någon patologisk undersökning av motorn som ter sig tämligen stum och stendöd i detta skrivande ögonblick,,, men i vinter ska det bli av, även om det kommer att kräva mjukgörande och bedövande medel för att ta sig samman till denna uppslitande uppgift.
Men utan moppe kan man ju inte vara så efter ett telefonsamtal från en god moppebroder (Görgen) fattades beslut om uppgradering av maskinparken, – Zundapp – jajemen, och priset överkomligt.
Ett handslag och saken var klar. Maskinen skulle hämtas mot slutet av veckan,,,, läs fredag.
Fredag em, och efter skjuts av sonen till Burs så var vi på väg hem jag och min nya pålle,,, gick jättefint, inte fort, men fint.
Efter ett tag kom jag så på att stödet ville jävlas lite med mig och titt som tätt ha närkontakt med vägbanan som i Burs består av en del hål i vägen !!
Men man kan ju hålla upp det med foten så det inte tar i,,,, jopp !! det funkar men fan va slut man blir i tassen efter ett tag i den knappast perfekta körställning som detta moment erbjuder,,,
Men som tur är finns det ju moppebröder titt som tätt i trakterna så därför blev det ett litet pitstop hos Kalle som lätt fixade fram en kattstrypare och efter lite trilskande utgjorde den en perfekt hållare till stödet.
Tack för servicen Kalle !!
Nu var man så på väg igen och allt frid ock fröjd, omkörd av en röd VWpickup med GTL åkeri märken var enda bilen som syntes och väl hemma hägrade 4 kalla öl i kylen en smått euroforisk upplevelse kan man säga,,,,
Men bränslegudarna ville annat och på Bodbyssbrännan var det ett faktum att tanken nu var helt tom,,,, nåja det är ju fredag och fint väder.
Middag om en halvtimma sa gumman när jag ringde 0ch beställde hämtning med vw caddy och sonen bakom ratten.
Ja det va bara att ta till apostlahästarna och putta den nu livlöse pållen hemåt,,, och visst ja, det finns ju lite utförsbackar från brännan mot Bodbysund så lite rullning skulle ju underlätta trippen hemåt.
Första utförslöpan gick ljudlöst och fint. Hann till och med att mingla lite med en man i farten som angjorde sin husvagn mot ett motorvämaruttag. Snacket gick nåt i stilen med eko-driving eller liknande och efter ett tag så tog så farten slut. Puttande framfart gäller härifrån ,,, men det är ju inte fel med lite träning heller!!
Och lite längre fram hägrade ju en utförsbacke till,,, och där skulle det nog fan bli åka va med språngansats och megarullning in mot den ankommande sonen i bil.
Det är vid såna här tillfällen som man kan ägna en eftertanke åt va fan man ska överhuvudtaget skulle gå / rulla mot en ankommande hjälp som kommer hemifrån, sitt ner för helvete och vänta, du hinner ändå inte mer än 1 km mot hemmet innan den påkallade hjälpen anländer och ni kommer ändå att måsta köra fram minst 500 meter för att kunna vända på den smalsata asfaltvägen som leder till Burs.
Men är huvudet dumt får kroppen lida som det heter, och det var fan i mig fredagens sannaste budskap,, lita på det upphöjt i 10.
För det är nu som helvetet anfaller !!!
Som sagt med en utförslöpa i analkande så tar undertecknad sats och rusar (läs springer) upp farten mot en sisådär 55 – 70 km i timmen ” kändes det som ” och nu fattades bara konststycket att bestiga en skenande Zundapp bakifrån, som en gasell måttar jag sista steget mot fotpinnen för att avsluta med svång över den blanka smäckra skinndelen som man brukar ha rumpan på och,,,,,,,,,,,
då Då,,,, då går fotpinnesatadjäveln av och vad händer !!!!
Framrusade i nu ”måttliga” 20 knyck stupar man ändå som en stormfälld fura mot backen och en zundapp stannar inte alltid på befallning och illrop av ägaren skulle det visa sig,,, hängandes ”dragandes” i knästående position mot den belagda vägbanan utan knäskydd men väl i nyaste jeansen så känns varje liten sten i asfalten ännu mer när tyget tagit slut och dom små nu barhudade knäskålarna tar sig fram dom sista metrarna ner mot gruset i dikesbotten där så äventyret tog slut med ett sigill,,, jo faktiskt när allt tycktes stå stilla så kom den avbrutna fotpinnen rullande och stannade som ett intyg på uppkommen händelse mitt framför dom nu blödande knäskålarna och det spruckna fotbladet.
Faktum är att jag släpade med så länge att jag hann tänka ( det löns inte släppa styret och ta emot sig för då kommer du att bryta 5 fingrar på varje hand och dessutom blöda ännu mera,, )
Med dom nu allt sinande krafterna tog jag mig så upp på vägen igen bara för att konstatera hur illa åtgången man var och hur fan kläderna och skorna såg ut,,,Och sen,,, sen kommer smärtorna !!!
Och för fan såg nån det här,,,,,, då får man skämmas resten av året.
Väl hemma och efter omplåstring, sen middag, skäll från gumman och kryckor stod valet mellan tradolan/alvedon och dom 4 ölen i kylen,,,, dom senare vann valet och fick även några kompisar till med sig allt i medicinskt syfte,,,,
Så träffas vi !! fråga för fan inte om nymoppen går bra för den måste stå till sig ett bra tag innan jag kan återuppta den där bekantskapen man kan säga att vårt förhållande har fått en dålig start !!!
Nån som vill köpa en zundapp,,,, BILLIGT !!!!
Inlägg (RSS)